All politik är säkerhetspolitik

När man tänker på ordet säkerhetspolitik tänker man ofta först på hård säkerhet, det vill säga säkerhetsmyndigheter så som polisen, försvarsmakten och gränsbevakningen. Men om man kollar noggrant, märker man att det dagliga säkerheten ligger i vardagens säkerhet. Därför är all politik politik om säkerheten.

 

Säkerhet som begrepp och vad det betyder har förändrats. När man tänker på årets 2020 nyheter gällande säkerhets, kommer många ihåg till exempel förvärvet av stridsflygplan. Men den största nyheten under 2020, koronaviruspandemin, är i största möjliga utsträckning en säkerhetsfråga. Koronakrisen är en hälsokris, en social kris och en ekonomisk kris. Hälsa är en säkerhetsfråga ungefär på samma sätt som uppblåsta sociala problem i familjer eller ekonomiska problem som hotar jobb och social fred.

 

Tjugo år sedan kunde säkerhet delas upp till safety, security and wellbeing. Längre är det inte så. I den moderna världen är säkerhet allt mer kopplad med livets olika aspekter. Under början av 2000-talet var nyckelordet “total säkerhet” nästan obekant för Google. Under 2010-talet fanns det redan lite fler sökningar och nyckelordet var mest använt runt flyktingkrisen 2015. Men ännu idag är användningen av detta sökord, för att säga det snyggt, måttligt. Jag anser att först nu under 2020-talet kommer betydelsen av total säkerhet äntligen att förstås ordentligt.

 

En attack baserad på teknik och dess utnyttjande kan mycket väl vara farligare än en smittsam sjukdom. En informationspandemi påverkar inte lungorna utan sinnen och hjärtan. Nedstängning av kommunikationsnät skulle omvandla våra dagliga liv på sådana sätt som är ännu besvärligare än att beställa mat via en applikation och underhållning mot en månadsavgift.

 

Det är svårt att föreställa en situation där till exempel eldistribution, betalningstransaktioner eller dricksvatten inte är självklarheter. Men på samma var det svårt för oss att föreställa en global hälsokatastrof för drygt ett år sedan.


Ingen av oss känner vad säkerhet innebär i morgon eller tio år framåt. Därför är det viktigt att vi inte fastnar i konservativt tänkande gällande säkerhet och att vi inte lägger märke enbart på hård säkerhet. Traditionell hård säkerhet har visst sin plats och bör inte underskattas. Som officer vet jag detta väl. Men vi ska vi ska också vara beredda för framtidens hot.

All politik är säkerhetspolitik

När man tänker på ordet säkerhetspolitik tänker man ofta först på hård säkerhet, det vill säga säkerhetsmyndigheter så som polisen, försvarsmakten och gränsbevakningen. Men om man kollar noggrant, märker man att det dagliga säkerheten ligger i vardagens säkerhet. Därför är all politik politik om säkerheten.

 

Säkerhet som begrepp och vad det betyder har förändrats. När man tänker på årets 2020 nyheter gällande säkerhets, kommer många ihåg till exempel förvärvet av stridsflygplan. Men den största nyheten under 2020, koronaviruspandemin, är i största möjliga utsträckning en säkerhetsfråga. Koronakrisen är en hälsokris, en social kris och en ekonomisk kris. Hälsa är en säkerhetsfråga ungefär på samma sätt som uppblåsta sociala problem i familjer eller ekonomiska problem som hotar jobb och social fred.

 

Tjugo år sedan kunde säkerhet delas upp till safety, security and wellbeing. Längre är det inte så. I den moderna världen är säkerhet allt mer kopplad med livets olika aspekter. Under början av 2000-talet var nyckelordet “total säkerhet” nästan obekant för Google. Under 2010-talet fanns det redan lite fler sökningar och nyckelordet var mest använt runt flyktingkrisen 2015. Men ännu idag är användningen av detta sökord, för att säga det snyggt, måttligt. Jag anser att först nu under 2020-talet kommer betydelsen av total säkerhet äntligen att förstås ordentligt.

 

En attack baserad på teknik och dess utnyttjande kan mycket väl vara farligare än en smittsam sjukdom. En informationspandemi påverkar inte lungorna utan sinnen och hjärtan. Nedstängning av kommunikationsnät skulle omvandla våra dagliga liv på sådana sätt som är ännu besvärligare än att beställa mat via en applikation och underhållning mot en månadsavgift.

 

Det är svårt att föreställa en situation där till exempel eldistribution, betalningstransaktioner eller dricksvatten inte är självklarheter. Men på samma var det svårt för oss att föreställa en global hälsokatastrof för drygt ett år sedan.


Ingen av oss känner vad säkerhet innebär i morgon eller tio år framåt. Därför är det viktigt att vi inte fastnar i konservativt tänkande gällande säkerhet och att vi inte lägger märke enbart på hård säkerhet. Traditionell hård säkerhet har visst sin plats och bör inte underskattas. Som officer vet jag detta väl. Men vi ska vi ska också vara beredda för framtidens hot.

Teknologi

Läget är bättre än vad vi tror. Till exempel spädbarnsdödligheten har inte växt i ett enda land. Den förväntade livslängden stiger i hela världen och nya vacciner hjälper i att kämpa mot förre detta dödsfarliga sjukdomar. Antal människör som lider av extrem fattigdom går ner och mängd fritid går upp jämnt. Vi är på väg till bättre framtid och det är tack vare teknologiska innovationer. Utan teknologi skulle levnadsstandarden inte ökas.

 

Vi brukar att överskatta konsekvenser av teknologisk utveckling under på kort sikt och underskatta dom i det långa loppet. Därför handlar diskussionen oftast om fela saker. Under de senaste åren har debatten i Finland gällt bland annat om hur många bilar som ska finnas och vem som får köra taxin. Det som glöms bort är att i framtiden är bilarna nästan utsläppsfria och även taxin körs inte längre av en människa.

 

I den stora bilden är frågan inte om bilar eller chaufförer, men om teknologisk utveckling och mänsklighetens framtid. Vi är på väg till bättre framtid, men det händer inte av sig själv. Det är ingen självklarighet att själva teknologiska utvecklingen skulle vara ett garanti av en bättre värld. Teknologin är ett verktyg som gör det som vi människor bestämmer att den ska göra. I gått och dåligt.

 

Jag är medlem i World Economic Forums (WEF) expert nätverk. Där diskuterar vi om hur skulle vi kunna hitta hållbara lösningar på bland annat industri, ekonomi, energiproduktion, sjukvård, artificiell intelligens och digitalisering. Jag känner mig trygg i att säga att mänskligheten är på väg till mer efficient men också mer hållbar sätt att utnyttja teknologin.

 

För att kunna säkerställa att teknologisk utveckling fortsätter att höja levnadsstandarden i framtiden också måste vi satsa på utbildning, forskning och utveckling. Vi behöver mer högutbildade människor och mer högkvalificerade arbetsplatser för att den teknologiska utvecklingen ska hända i Finland i framtiden också. Och exakt lika viktigt är att vanliga människor – slutanvändare för teknologiska inno

 

Världen blir bättre genom bättre teknologi. Vi ska se till att det finns förutsättningar i Finland för att producera och att använda teknologin på ett sätt som gynnar båda Finland och hela världen.

Teknologi

Läget är bättre än vad vi tror. Till exempel spädbarnsdödligheten har inte växt i ett enda land. Den förväntade livslängden stiger i hela världen och nya vacciner hjälper i att kämpa mot förre detta dödsfarliga sjukdomar. Antal människör som lider av extrem fattigdom går ner och mängd fritid går upp jämnt. Vi är på väg till bättre framtid och det är tack vare teknologiska innovationer. Utan teknologi skulle levnadsstandarden inte ökas.

 

Vi brukar att överskatta konsekvenser av teknologisk utveckling under på kort sikt och underskatta dom i det långa loppet. Därför handlar diskussionen oftast om fela saker. Under de senaste åren har debatten i Finland gällt bland annat om hur många bilar som ska finnas och vem som får köra taxin. Det som glöms bort är att i framtiden är bilarna nästan utsläppsfria och även taxin körs inte längre av en människa.

 

I den stora bilden är frågan inte om bilar eller chaufförer, men om teknologisk utveckling och mänsklighetens framtid. Vi är på väg till bättre framtid, men det händer inte av sig själv. Det är ingen självklarighet att själva teknologiska utvecklingen skulle vara ett garanti av en bättre värld. Teknologin är ett verktyg som gör det som vi människor bestämmer att den ska göra. I gått och dåligt.

 

Jag är medlem i World Economic Forums (WEF) expert nätverk. Där diskuterar vi om hur skulle vi kunna hitta hållbara lösningar på bland annat industri, ekonomi, energiproduktion, sjukvård, artificiell intelligens och digitalisering. Jag känner mig trygg i att säga att mänskligheten är på väg till mer efficient men också mer hållbar sätt att utnyttja teknologin.

 

För att kunna säkerställa att teknologisk utveckling fortsätter att höja levnadsstandarden i framtiden också måste vi satsa på utbildning, forskning och utveckling. Vi behöver mer högutbildade människor och mer högkvalificerade arbetsplatser för att den teknologiska utvecklingen ska hända i Finland i framtiden också. Och exakt lika viktigt är att vanliga människor – slutanvändare för teknologiska inno

 

Världen blir bättre genom bättre teknologi. Vi ska se till att det finns förutsättningar i Finland för att producera och att använda teknologin på ett sätt som gynnar båda Finland och hela världen.

Utbildning är förutsättningar för ett gott liv

Mitt favoritcitat är J. V. Snellmans tidlösa visdom: ”En liten nations säkerhet ligger i utbildning.” Utbildning och undervisning har gjort det finska samhället till vad det är idag: en nordisk framgångssaga. Modellen för hela vår välfärdssamhälle bygger på att alla, oavsett bakgrund, erbjuds möjligheten att utbilda sig i ett hög kvalificerad yrke.

 

Utbildning och undervisning är de sista saker som vi ska göra kompromiss över i Finland. Om fler och fler människor blir uteslutade från debatt och sin egen miljö, skapar det bubblor för det rika och fattiga. Nyckeln till socialt deltagande är utbildning, och det hur mycket som investeras i utbildning är ett politiskt beslut.

 

Utbildning och undervisning kan förstås på många olika sätt. Det finns känslomässiga färdigheter, specialkunskaper, visdom, intuition, bokvisdom och livserfarenhet. Utbildningens art spelar ingen roll i sig. Huvudsaken är att en individ har en känsla av mening och samskap samt en upplevelse att han kan påverka sitt eget liv.

 

Samskap handlar om att individen har en god liv. Stort sätt handlar det också om social fred och demokratins förutsättningar för att förverkligas. Det är svårt att påverka sin egen omgivning på fredliga sätt om man inte är känner till historien, samhällets funktioner eller lagar kring beslutsfattandet. Därför är en utbildad nation så viktigt för demokratins överlevnad.

 

I en värld av svartvita sanningar och kortsynthet drabbas förnuftig diskussion av gräl och identitetspolitik. I en sådan värld försöker man tystna avvikande åsikter med avsiktliga missförstånd och hänsynslösa störningar. Vem vågar att stå upp som kandidat? Vilka saker får diskuteras? Vad pratar man inte om? Dessa är inga obetydliga frågor alls.

 

Utbildning och undervisning är byggsten för ett bättre liv och ett bättre samhälle. Utan dem går en individ vilse, samhället blir rastlöst och mänskligheten regredierar. Vi kan förbättra vår levnadsstandard och höja andra med oss bara genom att investera i utbildning. Det är vår plikt då när vi vill behandla våra medmänniskor och kommande generationer med sunt förnuft.

Utbildning är förutsättningar för ett gott liv

Mitt favoritcitat är J. V. Snellmans tidlösa visdom: ”En liten nations säkerhet ligger i utbildning.” Utbildning och undervisning har gjort det finska samhället till vad det är idag: en nordisk framgångssaga. Modellen för hela vår välfärdssamhälle bygger på att alla, oavsett bakgrund, erbjuds möjligheten att utbilda sig i ett hög kvalificerad yrke.

 

Utbildning och undervisning är de sista saker som vi ska göra kompromiss över i Finland. Om fler och fler människor blir uteslutade från debatt och sin egen miljö, skapar det bubblor för det rika och fattiga. Nyckeln till socialt deltagande är utbildning, och det hur mycket som investeras i utbildning är ett politiskt beslut.

 

Utbildning och undervisning kan förstås på många olika sätt. Det finns känslomässiga färdigheter, specialkunskaper, visdom, intuition, bokvisdom och livserfarenhet. Utbildningens art spelar ingen roll i sig. Huvudsaken är att en individ har en känsla av mening och samskap samt en upplevelse att han kan påverka sitt eget liv.

 

Samskap handlar om att individen har en god liv. Stort sätt handlar det också om social fred och demokratins förutsättningar för att förverkligas. Det är svårt att påverka sin egen omgivning på fredliga sätt om man inte är känner till historien, samhällets funktioner eller lagar kring beslutsfattandet. Därför är en utbildad nation så viktigt för demokratins överlevnad.

 

I en värld av svartvita sanningar och kortsynthet drabbas förnuftig diskussion av gräl och identitetspolitik. I en sådan värld försöker man tystna avvikande åsikter med avsiktliga missförstånd och hänsynslösa störningar. Vem vågar att stå upp som kandidat? Vilka saker får diskuteras? Vad pratar man inte om? Dessa är inga obetydliga frågor alls.

 

Utbildning och undervisning är byggsten för ett bättre liv och ett bättre samhälle. Utan dem går en individ vilse, samhället blir rastlöst och mänskligheten regredierar. Vi kan förbättra vår levnadsstandard och höja andra med oss bara genom att investera i utbildning. Det är vår plikt då när vi vill behandla våra medmänniskor och kommande generationer med sunt förnuft.

KOM MED I KAMPANJEN

Du kan stötta kampanjen på flera sätt. Jag hör gärna dina synpunkter på vilken typ av politik som behövs just nu. Du kan hjälpa också genom att vara med i praktik eller finansiellt.